tisdag 9 mars 2010

Förnuft.

Kanske borde införa tuggexplar på olika varor, hänga en av dom i ett snöre så att föräldrarna själva får känna klämma och smaka och gnaga. Luktar den lite som bensin? Fick du nått i halsen? Ojdå, då ska du nog inte köpa den till ditt barn som du uppenbarligen lämnar utan tillsyn med allehanda tingestar. Eller borde en vuxen människa kunna tänka lite längre?
Jag vet inte. Det jag undrar mest egentligen är varför dom litar mer på mitt omdöme än på sitt eget, det är ju ändå deras barn det gäller, inte mitt.

och känsla...

Det blev ingen baktackt! Kom hem sent igår och kände mig smått drenerad, så det blev en rulle och mys i soffan och lite ritande. Har kommit till det stadiet i den här kreativa vågen när jag längtar hem bara för att få dra det där penseldraget. Jag tänker alltid på en kvinnas höft, vissa tänker tydligen på vattenvågor, hur som helst, jag älskar linjer och människor som älskar linjer. Får lite som en söt smak i munnen av att se perfekta oansträngda linjer.

Oansträngd är nog nyckelordet. Som med musik. Blir bäst när det bara blir, när det bara flyter på och faller på plats av sigsjälv. Som med vattenfärger. Full kontroll men ändå inte alls. Det är just det, tror inte att musiker som indentifierar sig som just musiker kan älska musik på samma sätt som dom som låter musiken vara lite fri, och vara något som berikar ens liv istället för något som bekräftar ens värde. Vilkorslöst är nog vad jag menar.

Inga kommentarer: